April 2012

Detta är fjärde bilden i serien Självporträtt på Cafe.

Vi befinner oss i Göteborg på Espresso House inne på varuhuset Arkaden.

Bilden är tagen med en Nikon Coolpix S3100 Bländare F/3,2 , 1/30 sek , ISO 400.

Den är fotoshoppad.

Jag använder en riktigt usel kamera – givetvis för att skapa så mycket

Instamatic-känsla som möjligt i bilderna. Kameran har mycket problem

med ljus och exponeringstider och rekommenderas inte för fotografer

med svaga nerver. Här tycker jag att jag fått till rätt hyfsade värden.

==========================================

Över till de existentiella/konstnärliga frågorna :

Finner jag min själ i detta arbete ? Finner jag mig själv ?

I projektet är jag en människa som tar inte omvärlden för given

utan skapar den. Sätter nya gränser och utformar regler.

Detta är en berättelse om mig själv, vare sig jag har den avsikten eller inte.

Att arbeta är att vilja sätta spår i världen. Inte bara för stunden och

inte bara i sanden. Fri är en man som kan arbeta utan tvång.

Jag gör detta för att jag vill och för att jag väljer att göra det.
Innan det där mötet som ingen av oss missar, vill jag uppleva Äventyr !

 – och fotografera en och annan Magnolia, och dricka en och

annan kopp Kaffe, ok kanske nått schysst bubbel, och.........
Jag tänker även kring -Vilka tankar har förändrat samhället sen 1950 ? 

allt detta förtäljer er konstnärlige fotograf

//per

Slutligen låt mig då ännu en gong citera en kollega:

“En enda solstråle är nog
att driva bort många skuggor”
Franciskus av Assisi

Mars 2012

Detta är tredje bilden i serien Självporträtt på Cafe.

Bilden är tagen med en Nikon Coolpix S3100 Bländare F/3,2 , 1/60 sek , ISO 80.
Den är fotoshoppad.

Jag använder en riktigt usel kamera – givetvis för att skapa så mycket
Instamatic-känsla som möjligt i bilderna. Kameran har mycket problem
med ljus och exponeringstider och rekommenderas inte för fotografer
med svaga nerver. Här tycker jag att jag fått till rätt hyfsade värden.

( En sån där ruta med lite tekniskt mumbo-jumbo hör till,
har jag tur är det kanske nån som tror jag förstår vad det betyder... )
===========================================================

Jag ställer denna fråga till er när ni betraktar denna bild . I det ögonblick ni
ser bilden, lever ni då ett annorlunda och bättre liv ?

Är det konstens uppgift ? Eller en vision om konstens uppgift ?
Remember att Poesi är något som inte kan uttryckas på något annat sätt.

Konstverken krävs för att verkligheten skall uppenbara sig, för att
skingra dimmorna , för att vara avstamp för betraktaren på färden mot mera liv .

Mänskligheten kan inte leva endast av empiriska sanningar ( Googla ! ).
Drömmar och fantasier skapar den mänskliga kulturen !

Vi lever ett kaos, en oändlighet av mysterier, med ofantliga möjligheter

Konstnären är en siare som förvirrat sig in i framtiden labyrinter
och nu blickar tillbaka till Nutiden, Självporträtten är ett sätt att
kliva ur Komfortzonen.

Låt mig avsluta med att citera en kollega – Hr Mahler:

Hör auf zu beben, bereite dich zu leben

säger

er konstnärlige fotograf

//per

Kaffet då ? – En liten Latte på Espresso House Vasagatan Stockholm

Februari 2012

Detta är andra bilden i serien Självporträtt på Cafe.

Bilden är tagen med en Nikon Coolpix S3100
Bländare F/3,2 , 1/30 sek , ISO 160. Den är fotoshoppad.
===================================================

Vi skapar kultur för att delta i levandet, livet finns där av sig själv
och det är upp till oss  själva att värdera det.

Det moderna livets hemligheter, mysterierna i storstadens liv är
ett yttre uttryck för ett inre liv. I konstnärsrollen ingår att göra sig
sårbar, att gå före,våga, att uttrycka det som är svårt, att forma
framtiden, att vara en vägvisare till framtiden – att ta  striden helt enkelt !

Den viktigaste rollen i mänsklighetens historia är inte Ingenjörens
utan Konstnärens !

Februaribilden är tagen på Cafe Ikea Kungens Kurva. I detta stora
café satt inte bara konstnärer utan också en och annan Billy spekulant.
Kaffet var utmärkt och starkt subventionerat, 1 kaffe och 1 Semla 10 kr !

Därför är det på sin plats att betona att jag står fullständigt fri från alla
bindningar till Ikea !
De enda begränsningar som försvårade fototillfället var mina egna, och i
någon mån de nyfikna Ikeaner som undrade varför jag tog 75 bilder av
mig själv med en kopp kaffe .

Men utan viljan att ge allt för konsten når man inga resultat,
jag väljer därför osökt att apostrofera en finsk kollega i
poesibranschen – Johan Ludvig Runeberg.

“där stod han stolt var han sig ställt, i eld, i blod, i frost, i svält, han var en konstnär han”

Ja ja ! och Nu ser vi fram mot Marsbilden

//per

er konstnärlige fotograf

Januari 2012

Detta är första bilden i serien Självporträtt på Cafe.

 

Den är tagen med en Nikon Coolpix S3100

Bländare F/3,2 , 1/250 sek , ISO 800. Bilden är fotoshoppad.

=====================================================

Januaribilden är tagen på Cafe SABIS i Johanneslund, Upplands Väsby. Där sitter jag
varje arbetsdag och tar en automatkaffe ihop med varierande delar av det företag
jag arbetar på.

Årstiderna kommer och går, de anställda likaså. Temat är emellertid alltid detsamma,

Hur ska vi få företaget att fungera ?

Våra lösningar är alltid , enkla geniala , nyskapande och framgångsrika. Det blir lätt så

när man inte behöver genomföra det man pratar om, eller har ansvaret.

Det är dock viktigt för företaget att någon tar detta cafe-ansvar !

Nån enstaka gång kan samtalen avvika från standarden, det kan då ex handla om
 vilken svensk vingård som är nordligast belägen ( I stort sett är vi överens där ) .
ibland brukar jag fråga om Nån vet var Sveriges äldsta vinstock finns ?
 Oftast vet ingen det och då kan jag glänsa lite med mina kunskaper.

Se där nu ser vi fram mot februaris SP På Cafe

eder

//pelle

Fotografkonstnär